Publicerat i tidningen Leva/PS mars 2011

VÅR INSTÄLLNING PÅVERKAR
BÅDE LIVET OCH HÄLSAN

"Optimismen är så effektiv
att den kan jämföras
med våra bästa mediciner."
Christina Orth-Gomér, professor i beteendemedicin

"Det kommer att gå så bra."
"Det kommer aldrig att gå."
Vi människor är olika, somliga av oss ser ljust på livet, andra är försiktigare och tolkar verkligheten mer i grått. Vi är optimister och pessimister, och någonstans har många av oss misstänkt att det gör skillnad. Nog borde det väl ändå vara så att den som har hopp och glädje klarar sjukdomar och svårigheter bättre än den som alltid tror det värsta. Borde de inte det?
Allt vi amatörmedicinare antar är inte alltid rätt, men det här gången stämmer det faktiskt.
Den som tror på framtiden, på en god hälsa och ett långt liv har större chans att överleva en svår sjukdom. Den modfällde däremot, den svartsynte, riskerar att drabbas oftare och hårdare.
Senaste rönen kom bara för någon månad sedan. Det är forskare vid Duke University Medical Center som följt 2 800 personer med hjärtbesvär. I början av studien fick de svara på frågor som mätte deras livsomptimism och efter femton år jämförde man deras resultat med vad som hänt. Och mycket riktigt, de livsglada var både friskare och fler av de levde fortfarande när testperioden var över.
Och det var inte bara de där avundsvärda typerna som vaknar varenda morgon med ett leende på läpparna som verkar ha ett slags skydd mot sjukdom och död. John C. Barefoot, professor emeritus vid Institutionen för psykiatri vid Duke University, och som gjort undersökningen, säger i en artikel i New York Times att man inte måste ha en sprudlande livsglädje för att ha en större chans. Framtidshopp med en rejäl dos realism funkar bra det också.
Och undersökningarna är många, forskarna har tittat på hur optimism och pessimism påverkar olika hjärtsjukdomar, hur blodtrycket förändras upp eller ner, hur de olika personlighetstyperna hanterar infektioner och om risken att få och överleva cancer påverkas av vårt humör. Resultaten är samstämmiga: Livsglädje och framtidstro ökar drastiskt chanserna att både hålla sig frisk och att överleva.
– Optimism är så effektivt i kampen mot en sjukdom att det kan jämföras med några av våra bästa mediciner, säger John C. Barefoot.

VAD SKILJER OPTIMISTEN FRÅN PESSIMISTEN?
Så vad är det då för skillnad på Optimisten och Pessimisten? Den som har en optimistisk livssyn är övertygad om att livet är gott och kommer att fortsätta vara det nästan oavsett vad som händer. Hon tar motgångar med jämnmod och möter framgångar med glädje och tacksamhet. Pessimisten däremot tar lätt på sig skulden för de svårigheter som drabbar henne, dessutom tror hon att det kommer att fortsätta vara besvärligt under en längre tid och hon är helt säker på att problemen kommer att spilla över på andra delar av hennes liv.
Men vad betyder de här rönen för oss vardagsmänniskor, går det att dra några slutsatser?
Räcker det verkligen med att vara glad för att få ett lång liv? Och den som är lite dyster, är hon eller han dömd från början? Varför är vissa glada medan andra går lite mer i moll? Och går det att träna sig på något vis, ungefär som att motion verkar öka både hälsa och livslängd?
Jag ber Christina Orth-Gomér, som är professor i beteendemedicin och specialiserad på bland annat de här frågorna, att reda ut begreppen och efter bara en kort stund påminns jag om hur underbart komplicerat livet är.

INTE ALLTID SÅ ENKELT
Bara för att man är glad och förhoppningsfull är man förstås inte garanterad ett långt och friskt liv. Optimister blir också sjuka, livsbejakare dör ibland tidigt de med. Och tvärtom, den bedrövade är inte dömd bara för att humöret går i moll. Hans eller hennes liv kan bli långt och friskt det också. Nej, det här handlar om sannolikheter, om att glädje ger ett visst skydd, en fördel i kampen för hälsa och ett långt liv, medan en negativ livssyn eller depression medför en viss fara. Den modfällde har till exempel enligt den här undersökningen 30 procents större risk att insjunka och dö lite tidigare, andra undersökningar visar ännu större skillnader.
Men hur fungerar den här optimistmedicinen? Är det själva känslan som är skyddande?
– Ja, det vet vi egentligen inte, säger Christina Orth-Gomér, det är inte alltid så lätt att reda ut vad som är hönan och vad som är ägget när det gäller människor. Kanske är det så att det är en människas goda grundhälsa som gör henne glad och optimistisk. Inte så konstigt i så fall att hon har lättare att hålla sig frisk. Eller är det så att den som tror att hon ska leva länge också tar hand som sig själv bättre och därför har en bättre hälsa? Att det alltså inte är optimismen utan själva omsorgen som är skyddet. Eller är det så att optimisten tror mer på doktorn och följer ordinationerna?
Det finns forskning som stöder Christins tankar, men andra undersökningar, där man filtrerat bort sådana här olikheter, verkar visa att det ändå är humöret det hänger på.
Är det genetiskt kanske? Jag menar kan det vara så att optimism och hälsa på något sätt är sammanflätat där inne i cellkärnans hemliga språk?
– Så kan det förstås också vara, men det är inget som är bevisat, säger Christina.
Det finns forskare som menar att de har hittat optimistgenen. Elaine Fox, professor i kognitiv psykologi vid Essex University har tillsammans med Chris Ashwin vid Bath University, hittat ett samband mellan optimism och en variant av en gen som påverkar den lugnande signalsubstansen serotonin. De undersökningspersoner som hade en lång variant hade också ett glatt humör, kort variant, mer nedstämda.
– Jo det finns de som tror att vi är födda men en viss grundton och att den är genetisk, säger Christina Orth-Gomér. Men jag tror inte att det är så enkelt. Förutom gener så är det mycket annat som påverkar vårt sätt att tolka världen.

FAMILJ OCH KUTLUR PÅVERKAR
Vi växer upp i en speciell kultur som delvis styr vårt sätt att hantera känslor. Att en Romare är livligare än en Stockholmare är troligen inte bara en fråga om italienska och svenska gener. Man blir helt enkelt lite tystlåten i ett land där ingen höjer rösten. Sedan är det det där med familjen. Det är skillnad på att växa upp med en anda av "det där fixar du" istället för ett ständigt "det kommer aldrig att gå". Och allt vi är med om, alla böcker vi läser, tankar vi tänker, samtal vi deltar i influerar förstås vårt sinnelag. Och tidsandan – hur påverkas vi av hot om miljöförstöring och ekonomisk kris? Får den att tappa vårt hopp om framtiden?
– Vi människor är flexibla varelser som förändras under livets gång, optimisten kan bli pessimist och tvärtom, säger Christina Orth-Gomér. Därför är det otroligt viktig både vad vi intalar oss själva och vad omgivningen förmedlar.
Sedan förut vet man att levnadsstandarden påverkar hälsan. De som har lite längre utbildning, bra jobb och ett starkt socialt nätverk är friskare.
– Det är klart att det är lättare att vara optimist om man bor bra, har en stödjande familj, utbildning och bra ekonomi.
Men hur påverkar ett optimistiskt sinnelag de känsliga funktionerna i kroppen?
Det här tycker Christina är spännande, och så talar vi en stund om placeboeffekten, är den också en effekt av optimism.
Så här fungerar det. Om en läkare ger dig ett piller och säger att det kommer att bota din huvudvärk så är det en god chans att det gör det oavsett om det innehåller någon medicin eller inte. Bara tanken på att du får något som lindrar sätter igång ett självläkande system i kroppen. Effekten är ibland 30 procent och då och då ända upp till 60-70%. Det vill säga av tio som får låtsashuvudvärkspillret blir sju bra trots att det är ren båg.
Något händer där inne i kroppen när vi tänker att vi ska bli botade. En del kallar Christina för förväntningseffekten. Jag tror att medicinen ska hjälpa och det räcker för att kroppen ska dra igång balanserande eller helande kemiska processer. En slags läkemedelsoptimism helt enkelt. Det andra kallar hon för tillvänjningseffekten. Du har fått en huvudvärkstablett förut och kroppen minns hur den fungerar och framkallar själv lindring så fort du stoppar pillret i munnen. Samma sak händer om du tror att du får i dig morfin eller ångestdämpande medel. Torts att sprutan innehåller koksaltlösning så blir du lugn och avslappnad. Med PET-kamera och magnetröntgen har forskare på Karolinska Institutet i Solna sett att låtsasmedlet får ren fysisk effekt – hjärnan påverkas, det är inte bara som försökspersonen inbillar sig.
Så kanske är optimism en form av tro som, precis som människor sa förr, kan försätta berg.
ANN LAGERSTRÖM